Årets julklapp! Varje år i november månad sedan 1988 har HUI, Handelns Utredningsinstitut, presenterat årets julklapp. Det betyder inte att det nödvändigtvis är klappen som flest svenskar kommer att köpa till varandra utan årets julklapp syftar till den produkt som kommer att säljas i stort antal, är en nyhet eller fått ett nyväckt intresse för just det året och som representerar den tid vi lever i. Den första julklappen som fick benämningen årets julklapp 1988 var en bakmaskin, därefter har årets julklappar kommit i de flesta former, billiga klappar som boken 1999 eller mössan 2003 och dyrare klappar som DVD-spelaren år 2000 och förra årets surfplatta som tog hem titeln. Det som gör presentationen av årets julklapp så intressant för oss konsumenter är kanske till största del a tt den visar på både hur den ekonomiska situationen landet befinner sig i samt hur vi resonerar utefter den , det vill säga den socioekonomiska aspekten. Trots att Sveriges ekonomi varit i ständig förändring har julhandeln slagit nya rekord varje år sedan 1995, även om vi svenskar under de övriga elva månaderna om året sparat när ekonomin gått ner har vi alltså spenderat som aldrig förr under årets sista månad. I år kan detta mönster som hållit i sig i 15 år brytas. Enligt julhandelsprognosen utförd av HUI är man rätt säker på att den europeiska skuldkrisen kommer att påverka den svenska julhandeln, dock förutspår man en marginell ökning med 1 procent jämfört med decemberhandeln för förra året. Detaljhandeln har gått på sparlåga i år och konsumenterna har lagt sina pengar på resor, bilar och restaurangbesök istället för andra mindre produktinköp. Därav inte sagt att vi konsumenter kommer att komma ifatt under årets sista månad och troligen kommer detaljhandeln öka så pass så den stiger med 1 procent för december månad, enligt HUI:s julhandelsprognos. Detta skulle betyda en omsättning på 65,2 miljarder kronor för decemberhandeln. Hur vida årets julklapp verkligen berättar något om den ekonomi landet befinner sig i är inte fullt ut sant, däremot är visar det på hur vi resonerar kring att unna sig själv och varandra. Hur vi svenskar resonerar kring den ekonomiska kris som vi står inför under julhandeln kommer vi att få svar på efter nyår.